Arvsjurist i Göteborg

Den legala arvsordningen i ärvdabalken styr fördelningen av kvarlåtenskapen när något annat inte följer av ett giltigt testamente.

Översiktligt gäller bland annat följande:

• Den avlidnes barn och deras avkomlingar (bröstarvingar) ärver i första hand.
• En efterlevande make har en särskild ställning och kan under vissa förutsättningar ärva före gemensamma barn, som då får efterarv.
• Särkullbarn – barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken – har som utgångspunkt rätt att få ut sitt arv direkt.
• Om bröstarvingar saknas kan föräldrar och därefter syskon träda in i arvsordningen.

Det är viktigt att notera att sambor inte har legal arvsrätt efter varandra enbart på grund av samboförhållandet. För att en sambo ska ärva krävs i regel ett testamente.

Ett testamente gör det möjligt att inom lagens gränser påverka hur kvarlåtenskapen ska fördelas.

Testamente kan vara särskilt viktigt för exempelvis sambor, makar med särkullbarn eller den som vill att viss egendom ska tillfalla en viss person.

Ett testamente kan också innehålla villkor om att den egendom som mottagaren får ska vara enskild egendom.

Läs mer om hur vi hjälper till med testamente i Göteborg.

När någon avlider ska det som huvudregel genomföras en bouppteckning.

Bouppteckningen kartlägger bland annat dödsboets tillgångar, skulder och vilka personer som berörs av dödsboet.

Den registrerade bouppteckningen får därefter stor betydelse för den fortsatta förvaltningen och avvecklingen av dödsboet.

Vi hjälper dig med bouppteckning i Göteborg.

När dödsboets skulder och andra frågor har hanterats kan kvarlåtenskapen fördelas mellan arvingar och testamentstagare. Detta görs genom arvskifte.

Vid arvskiftet kan frågor uppstå om exempelvis värdering av fastigheter, bostadsrätter, företag och annan egendom samt om vem som ska överta viss egendom.

Arvskiftet förutsätter normalt medverkan av dödsbodelägarna. Om de är oense kan andra rättsliga åtgärder behövas, exempelvis en ansökan om skiftesman.

Bouppteckning och arvskifte är två skilda moment: bouppteckningen kartlägger boet, arvskiftet fördelar det. Läs mer om hur vi hjälper till med arvskifte.

Barn och andra bröstarvingar har ett särskilt skydd genom laglottsreglerna.

Laglotten motsvarar hälften av den arvslott som bröstarvingen skulle ha fått enligt den legala arvsordningen. Arvslotten är alltså bröstarvingens fulla andel enligt lag, medan laglotten är den skyddade halvan av den andelen.

Om ett testamente inskränker laglotten kan en bröstarvinge behöva begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Läs mer om laglott och hur den beräknas.

Särkullbarn har en annan arvsrättslig position än gemensamma barn när den avlidne efterlämnar make.

Som utgångspunkt gäller att:

• särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt, utan att vänta på att den efterlevande maken avlider,
• laglottsrätten gäller även för särkullbarn,
• särkullbarnet under vissa förutsättningar kan avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken och i stället få rätt till efterarv,
• ett testamente kan få betydelse för fördelningen.

Vid konflikt, läs mer om särkullbarn och arvstvist.

Det är alltså inte så att särkullbarn alltid måste ta ut arvet direkt – valet beror på situationen och kan få skattemässiga och praktiska konsekvenser.

Efterarv innebär att den först avlidnes arvingar under vissa förutsättningar får sin andel först när den efterlevande maken senare avlider.

Detta kan bli aktuellt när den efterlevande maken ärvt den först avlidne med fri förfoganderätt – maken får använda egendomen under livstiden men får i regel inte testamentera bort den del som ska gå till efterarvingarna.

Beräkningen av efterarvet kan bli komplicerad när exempelvis:

• tillgångarnas värde förändrats,
• den efterlevande maken fått eller avyttrat egendom,
• det finns särkullbarn,
• det finns testamente,
• det finns flera arvsled.

Eftersom varje situation är unik bör beräkningen göras utifrån den aktuella boets förhållanden.

Ett dödsbo måste ibland hanteras trots att dödsbodelägarna har olika uppfattning om hur boet ska förvaltas eller hur arvet ska fördelas.

Oenigheten kan exempelvis gälla:

• värdering av egendom,
• försäljning av fastighet,
• vem som ska överta viss egendom,
• fordringar mot dödsboet eller en delägare,
• gåvor före dödsfallet,
• testamente,
• efterarv,
• hur arvskiftet ska genomföras.

Ett juridiskt ombud kan hjälpa dig som dödsbodelägare att bedöma rättsläget och förhandla om en lösning.

En arvstvist kan uppstå när arvingar, testamentstagare eller andra berörda har olika uppfattning om vem som har rätt till egendom eller hur ett dödsbo ska hanteras.

Tvisten kan exempelvis röra:

• giltigheten av ett testamente,
• laglott,
• gåvor före dödsfallet,
• förskott på arv,
• efterarv,
• äganderätt till egendom,
• fordringar,
• arvskifte.

Vissa frågor omfattas av särskilda tidsfrister och processregler. Det är därför viktigt att söka juridisk rådgivning i tid om en tvist har uppstått eller hotar att uppstå. Läs mer om vår hjälp vid arvstvist.

Det finns två olika rättsliga åtgärder att skilja på när någon vill angripa ett testamente:

1. Klander av testamente på grund av påstådd ogiltighet – exempelvis att formkraven inte har följts eller att testatorn saknade rättslig handlingsförmåga.
2. Jämkning av testamente – när en bröstarvinge vill göra sin laglottsrätt gällande.

Det är två olika rättsliga åtgärder. Båda omfattas av regler och tidsfrister som gör att den som vill angripa ett testamente bör agera i tid. Läs mer om hur du kan klandra ett testamente.

Gåvor som den avlidne lämnat under sin livstid kan aktualisera olika arvsrättsliga frågor.

Exempel är:

• förskott på arv – gåvor till bröstarvingar som enligt ärvdabalkens presumtion ska avräknas på arvslotten,
• villkor om att gåvan inte ska vara förskott på arv,
• gåvor som kan aktualisera det förstärkta laglottsskyddet.

Läs mer om förskott på arv och om gåva före dödsfall.

Bedömningen beror på omständigheterna i det enskilda fallet – alla gåvor återförs inte automatiskt till dödsboet, och även en formulering om att en gåva inte ska vara förskott på arv behöver inte lösa alla laglottsfrågor.

Om dödsbodelägarna inte kan sköta dödsboet kan en dödsbodelägare under vissa förutsättningar ansöka hos tingsrätten om att dödsboets egendom ska avträdas till förvaltning av en boutredningsman.

Boutredningsmannen tar då över förvaltningen av dödsboet och kan exempelvis genomföra försäljningar och andra avvecklingsåtgärder.

Detta ska skiljas från ett juridiskt ombud som endast företräder en enskild dödsbodelägare. Boutredningsmannen förvaltar boet som helhet. Läs mer om hur en ansökan om boutredningsman går till.

En skiftesman kan utses av tingsrätten när dödsbodelägarna inte kan enas om hur arvet ska skiftas. Skiftesmannen får i uppdrag att genomföra arvskiftet.

Skillnaden mot en boutredningsman är i korthet att boutredningsmannen tar över förvaltningen av dödsboet, medan skiftesmannens uppdrag är att fördela kvarlåtenskapen.

Läs mer om hur du ansöker och vad förfarandet innebär på vår sida om skiftesman. Är skiftet redan förrättat och du inte accepterar fördelningen kan det bli aktuellt att klandra arvskiftet.

Bostäder är ofta en av de största ekonomiska frågorna i ett dödsbo.

Vanliga frågor gäller:

• värdering,
• försäljning,
• övertagande av en arvinge,
• lån kopplade till bostaden,
• ekonomisk utjämning mellan arvingarna,
• oenighet om försäljning.

Eftersom dödsboet är en samägd tillgångsmassa kan en enskild dödsbodelägare i regel inte sälja dödsboets fastighet eller bostadsrätt på egen hand – beslut om sådana åtgärder kräver normalt att delägarna är överens.

Om den avlidne ägde företag eller aktier kan särskilda frågor uppstå kring:

• ägande,
• värdering,
• bolagsordning och aktieägaravtal,
• fortsatt drift av verksamheten,
• försäljning,
• fördelning mellan arvingarna.

Sådana dödsbon kräver ofta en noggrann juridisk bedömning av både arvsrättsliga och bolagsrättsliga frågor.

Internationella familjeförhållanden kan aktualisera frågor om vilket lands lag som ska tillämpas och vilken myndighet som är behörig att hantera arvsskiftet.

Det kan exempelvis vara aktuellt när:

• den avlidne bodde utomlands,
• arvingar bor utomlands,
• egendom finns i flera länder,
• ett testamente innehåller lagval.

Att den avlidne var svensk medborgare eller ägde egendom i Sverige innebär inte automatiskt att svensk lag gäller – en individuell bedömning krävs.

Kostnaden för juridisk hjälp beror på vilken typ av arvsfråga det gäller och hur omfattande ärendet är.

Ett avgränsat rådgivningsuppdrag eller granskning av en handling kräver normalt mindre arbete än en arvstvist eller ett komplicerat dödsbo med exempelvis fastigheter, företag, testamente och flera dödsbodelägare.

Kontakta oss för att beskriva situationen och vilken hjälp du behöver.

Vi hjälper klienter i Göteborg med arvsrättsliga frågor före och efter ett dödsfall.

Det kan handla om att upprätta testamente, genomföra bouppteckning och arvskifte eller att företräda en arvinge när det uppstått oenighet om exempelvis testamente, laglott, gåvor eller fördelningen av ett dödsbo.

Möten kan genomföras i Göteborg eller på distans.