Boutredningsman – när dödsboet behöver extern förvaltning

En boutredningsman är en person som förordnas av tingsrätten för att förvalta och utreda ett dödsbo. När dödsboets egendom har avträtts till förvaltning av boutredningsman övertar boutredningsmannen den löpande förvaltningen från dödsbodelägarna.

Uppdraget regleras i ärvdabalken, som anger förutsättningarna för förordnandet, boutredningsmannens uppgifter och hur uppdraget avslutas.

Boutredningsmannen är en självständig dödsboförvaltare. Uppdraget innebär att förvalta boet i dess helhet och att ta tillvara dödsboets intressen – inte att vara juridiskt ombud för en viss dödsbodelägare.

Huvudprincipen är att dödsbodelägarna förvaltar dödsboet gemensamt så länge särskild dödsboförvaltning inte har anordnats. Det innebär i praktiken att åtgärder normalt kräver enighet mellan delägarna.

Det kan leda till problem när exempelvis:

• en delägare blockerar beslut,
• delägarna är oense om en försäljning,
• information inte lämnas ut,
• egendom används av en enskild delägare,
• räkningar eller skulder inte hanteras,
• vilka tillgångar som finns är oklart,
• ett företag behöver skötas löpande,
• en fastighet behöver förvaltas,
• konfliktnivån gör gemensam förvaltning omöjlig i praktiken.

En boutredningsman kan då vara ett sätt att bryta låsningen, eftersom förvaltningen förs över till en utomstående som kan fatta de beslut som behövs för boets utredning och avveckling.

En dödsbodelägare kan ansöka hos tingsrätten om att dödsboets egendom ska avträdas till förvaltning av boutredningsman. Ansökan kan göras av en enskild delägare.

Ärvdabalken innehåller därutöver regler som i vissa särskilda situationer ger även andra än dödsbodelägare möjlighet att ta initiativ till ett förordnande, exempelvis när särskilda intressen i boet behöver skyddas. Vem som är behörig i det enskilda fallet behöver bedömas utifrån förhållandena i dödsboet.

Det krävs inte att samtliga dödsbodelägare är överens om ansökan. Att övriga delägare har en annan uppfattning hindrar alltså inte i sig att en ansökan görs och prövas.

En ansökan om boutredningsman ska inte förväxlas med en vanlig skadestånds- eller tvistemålsprocess där sökanden först måste bevisa att någon annan har begått ett rättsligt fel.

Rätten att ansöka och förutsättningarna för ett förordnande följer av ärvdabalkens regler om avträdande av dödsboets egendom till förvaltning av boutredningsman.

Det innebär att sökanden inte alltid behöver bevisa misskötsel eller en allvarlig konflikt. Samtidigt är det ofta lämpligt att i ansökan kortfattat beskriva varför förvaltningen behöver ordnas på annat sätt, så att domstolen får ett tillräckligt underlag.

Arbetet med en ansökan kan översiktligt se ut så här:

1. Identifiera rätt dödsbo och vilka som är dödsbodelägare.
2. Ta fram bouppteckningen om en sådan finns.
3. Kontrollera om det finns ett testamente.
4. Upprätta ansökan.
5. Ange att dödsboet begärs avträtt till förvaltning av boutredningsman.
6. Ange eventuellt förslag på lämplig boutredningsman.
7. Bifoga relevanta handlingar.
8. Skicka ansökan till behörig tingsrätt.
9. Betala ansökningsavgiften.
10. Tingsrätten handlägger ärendet och fattar beslut.

Det finns inte något krav på att en viss särskild blankett används. Ansökan kan upprättas som en skrivelse så länge den innehåller de uppgifter och yrkanden som behövs.

Sveriges Domstolar har också möjlighet att ta emot ansökan digitalt när förutsättningarna för e-tjänsten är uppfyllda. Vilken ingivningsform som är lämplig beror på ärendet och vilka handlingar som ska bifogas.

Behörig domstol bestäms enligt de regler som gäller för dödsboärenden, inte efter var sökanden eller juristen bor.

Göteborgs tingsrätt är alltså inte automatiskt rätt domstol bara för att sökanden bor i Göteborg. Behörigheten utgår i stället från den avlidnes anknytning enligt gällande regler.

Domstolens behörighet bör därför kontrolleras innan ansökan ges in, så att ärendet inte behöver överlämnas eller avvisas.

En ansökan innehåller normalt uppgifter som:

• sökandens namn och kontaktuppgifter,
• uppgifter om den avlidne,
• dödsdatum,
• uppgifter om dödsbodelägarna,
• uppgift om det finns ett testamente,
• yrkandet om att boet ska avträdas till förvaltning av boutredningsman,
• eventuellt förslag på person som kan utses.

Relevanta handlingar kan behöva bifogas, exempelvis bouppteckning, testamente eller annat underlag som visar vilka som är delägare.

En lång redogörelse för konflikten behövs inte alltid. Det viktiga är att ansökan är tydlig, att yrkandet framgår och att domstolen får de uppgifter som krävs för att kunna handlägga ärendet.

Ja. I ansökan kan sökanden föreslå en person som är villig att åta sig uppdraget. Det är dock tingsrätten som beslutar vem som ska utses.

Dödsbodelägarna kan alltså inte själva skapa ett boutredningsmannaförordnande genom ett privat avtal. Ett sådant uppdrag uppstår först genom domstolens beslut.

Tingsrätten ska utse en person som är lämplig för uppdraget med hänsyn till boets förhållanden.

Uppdraget omfattar bland annat att:

• ta hand om förvaltningen av dödsboet,
• skaffa överblick över tillgångar och skulder,
• hantera löpande ekonomiska frågor,
• bevaka dödsboets rätt,
• hantera krav och skulder,
• utreda oklarheter i boet,
• vid behov hantera fastigheter och annan egendom,
• vidta de åtgärder som krävs för att göra boet klart för avveckling och arvskifte.

Boutredningsmannen agerar inom ramen för lagens regler. Vissa åtgärder kräver särskild hänsyn, samråd med delägarna eller att ytterligare förutsättningar är uppfyllda. Det är alltså inte så att boutredningsmannen fritt kan göra vad som helst med dödsboets egendom.

Underlaget från en bouppteckning är ofta en viktig utgångspunkt för arbetet.

Boutredningsmannen tar över förvaltningen av dödsboet. Det innebär att dödsbodelägarna inte längre förvaltar boets egendom gemensamt på samma sätt som tidigare.

Dödsbodelägarna har dock fortfarande rättigheter och intressen i boet. De kan behöva lämna upplysningar, tillhandahålla handlingar och ta ställning i vissa frågor under boutredningen.

Delägarna saknar alltså inte alla möjligheter att påverka. Vad som gäller i det enskilda fallet beror på vilken åtgärd det handlar om och vilka regler som styr den.

En fastighet i ett dödsbo kan kräva:

• löpande förvaltning och tillsyn,
• försäkring,
• betalning av driftkostnader,
• värdering,
• ställningstagande till en eventuell försäljning,
• hantering av lån och räntor,
• utredning av äganderättsförhållanden.

När fast egendom ska överlåtas gäller särskilda regler för boutredningsmannens befogenheter. Beroende på situationen kan det krävas samtycke från dödsbodelägarna eller en prövning av rätten.

Det är därför inte korrekt att beskriva det som att boutredningsmannen alltid fritt kan sälja en fastighet utan delägarnas medverkan eller domstolens prövning. Frågan bör bedömas konkret innan en försäljning inleds.

Ett dödsbo som innehåller ett företag kräver ofta snabb och kvalificerad förvaltning, eftersom verksamheten fortsätter även efter dödsfallet.

Frågor som kan behöva hanteras är exempelvis:

• aktier och andelar,
• rösträtt och andra bolagsrättsliga frågor,
• fortsatt drift av verksamheten,
• ingångna avtal,
• personalfrågor,
• likviditet och betalningar,
• värdering av verksamheten,
• eventuell försäljning eller överlåtelse.

Bolagsrättsliga frågor i ett dödsbo kan vara komplicerade och styrs av flera regelverk samtidigt, exempelvis bolagsordning och aktieägaravtal. De bör bedömas i det enskilda fallet snarare än utifrån generella tumregler.

En central del av uppdraget är att utreda dödsboets förhållanden. Det kan innebära att frågor klarläggs om exempelvis:

• bankmedel,
• värdepapper,
• fastigheter,
• bolagsandelar,
• fordringar,
• tidigare överföringar,
• egendom som finns hos en dödsbodelägare.

Att en transaktion utreds innebär inte att den kan återvinnas. Boutredningsmannen kan inte automatiskt kräva tillbaka varje gåva eller överföring som skett före dödsfallet.

Det är viktigt att skilja mellan att utreda vad som har hänt och frågan om det finns en rättslig grund för ett krav. Det senare kräver en särskild juridisk bedömning.

Ett förordnande av boutredningsman löser inte automatiskt alla arvsrättsliga tvister. En separat tvist kan fortfarande gälla exempelvis:

• ett testamentes giltighet eller tolkning,
• laglott,
• gåvor som lämnats före dödsfallet,
• efterarv,
• äganderätt till viss egendom,
• fordringar mellan dödsboet och en delägare.

Boutredningsmannens uppgift är framför allt att förvalta och utreda dödsboet. En separat rättslig tvist kan behöva hanteras på annat sätt. Läs mer om vad som gäller vid en arvstvist.

Rollerna avser alltså olika skeden: förvaltning och utredning respektive fördelning av kvarlåtenskapen. I vissa situationer kan samma person ha båda rollerna i samma dödsbo.

Läs mer om hur fördelningen går till på vår sida om arvskifte.

En boutredningsman kan i vissa situationer även få rollen som skiftesman i samma dödsbo. Det är alltså inte alltid fråga om två olika personer.

De juridiska funktionerna är ändå olika. Som boutredningsman avser uppdraget förvaltning och utredning av boet. Som skiftesman avser uppdraget att få till stånd ett arvskifte mellan delägarna.

Vad som gäller i ett enskilt dödsbo beror på förordnandets innehåll och på vad delägarna respektive domstolen har begärt.

Om den avlidne var gift kan bodelningsfrågor behöva hanteras innan arvet slutligt kan fördelas. Bodelningen avgör vad som utgör den avlidnes kvarlåtenskap.

Enligt särskilda regler kan en boutredningsman i vissa situationer också få funktion som bodelningsförrättare. Förutsättningarna för detta bedöms utifrån omständigheterna i det enskilda boet.

Läs mer om bodelningsfrågor hos vår bodelningsjurist i Göteborg.

En boutredningsman har rätt till skäligt arvode och ersättning för sina utlägg.

Kostnaden belastar normalt dödsboet. Om boet saknar tillräckliga tillgångar kan särskilda regler innebära att den eller de som ansökt om boutredningsman blir betalningsansvariga.

Kostnadens storlek kan påverkas av:

• boets omfattning,
• mängden tillgångar,
• om det finns fastigheter,
• om det finns företag,
• konfliktnivån mellan delägarna,
• antalet dödsbodelägare,
• eventuella rättsliga tvister,
• hur lång tid förvaltningen tar.

Det går därför inte att ange en generell kostnad som gäller för alla dödsbon. En bedömning bör göras utifrån boets förhållanden.

En ansökan om boutredningsman är förenad med en ansökningsavgift som betalas till tingsrätten. Avgiften är för närvarande 900 kr enligt Sveriges Domstolars uppgifter.

Ansökningsavgiften är skild från boutredningsmannens arvode. Avgiften ska normalt vara betald för att ärendet ska handläggas.

Avgifter kan ändras. Kontrollera därför alltid aktuell avgift hos Sveriges Domstolar innan ansökan ges in.

Tingsrätten handlägger ansökan och andra berörda kan få möjlighet att yttra sig innan beslut fattas.

En annan dödsbodelägare kan däremot inte stoppa ett förordnande enbart genom att säga nej. Invändningar utgör underlag i domstolens prövning, men avgör inte frågan.

Det är domstolen som avgör frågan enligt ärvdabalkens regler. Utgången kan inte garanteras på förhand, utan beror på förhållandena i det enskilda dödsboet.

En boutredningsman kan entledigas av tingsrätten under de förutsättningar som anges i lagen, exempelvis om personen inte är lämplig för uppdraget.

En missnöjd dödsbodelägare kan alltså inte själv avskeda boutredningsmannen. Det krävs ett beslut av domstolen.

Om det finns invändningar mot handläggningen kan det vara lämpligt att först dokumentera vad invändningarna består i och därefter bedöma om det finns grund för en framställning till tingsrätten.

Boutredningsmannen företräder och förvaltar dödsboet. Han eller hon är inte personligt juridiskt ombud för en enskild dödsbodelägare.

En dödsbodelägare kan därför behöva ett eget ombud om det finns en intressekonflikt eller tvist. Exempel på sådana situationer är:

• oenighet om ett testamente,
• laglottsanspråk,
• frågor om gåvor före dödsfallet,
• fordringar mellan delägare och dödsbo,
• äganderätt till viss egendom,
• invändningar mot boutredningsmannens handläggning,
• det kommande arvskiftet.

Ett eget ombud bevakar då den enskilda delägarens intressen, medan boutredningsmannen fortsätter att förvalta boet som helhet.

Det finns ingen tid som gäller generellt för alla dödsbon. Handläggningstiden beror på boets förhållanden.

Faktorer som påverkar tiden är exempelvis:

• boets storlek,
• antalet tillgångar,
• fastigheter,
• företag,
• skulder och krav mot boet,
• pågående tvister,
• internationella förhållanden,
• samarbetsproblem mellan delägarna.

En realistisk tidsplan bör därför göras utifrån det enskilda boet snarare än utifrån generella genomsnitt.

När boets angelägenheter är utredda och förvaltningen nått det stadium där kvarlåtenskapen kan fördelas går processen vidare mot arvskifte.

Om dödsbodelägarna kan enas kan skiftet genomföras genom en arvskifteshandling som delägarna undertecknar.

Om delägarna fortfarande inte kan enas om fördelningen kan en skiftesman bli relevant. Skiftesmannens uppgift är då att i första hand försöka få till stånd ett frivilligt skifte.

Vi hjälper dödsbodelägare i Göteborg som behöver ansöka om boutredningsman eller juridiskt stöd i ett dödsbo som redan förvaltas av boutredningsman.

Vi kan hjälpa till att bedöma situationen, upprätta ansökan till tingsrätten och företräda en dödsbodelägare när det finns motstående intressen eller en arvsrättslig tvist.

Läs mer om vår hjälp som arvsjurist i Göteborg.