Bouppteckning i Göteborg – hjälp av jurist

En bouppteckning är en handling där bland annat den avlidnes tillgångar och skulder antecknas.

Bouppteckningen innehåller även uppgifter som behövs för att identifiera dödsbodelägare och andra personer som enligt lag ska beaktas i bouppteckningsförfarandet.

När bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket fungerar den i många sammanhang som dödsboets legitimationshandling.

Bouppteckning och arvskifte är två olika moment. Bouppteckningen kartlägger dödsboet. Arvskiftet handlar därefter om hur kvarlåtenskapen ska fördelas mellan arvingar och eventuella testamentstagare.

Enligt ärvdabalkens huvudregel ska bouppteckningsförrättningen hållas senast tre månader efter dödsfallet.

Bouppteckningen ska därefter som huvudregel lämnas in till Skatteverket inom en månad efter att den har upprättats.

I vissa situationer kan anstånd bli aktuellt, och Skatteverkets regler bör följas. Det är viktigt att hålla isär tidpunkten för själva förrättningen och tidpunkten för registreringen.

Det är viktigt att utreda vilka personer som enligt ärvdabalkens regler ska kallas till förrättningen.

Det kan exempelvis vara dödsbodelägare, efterlevande make eller sambo när reglerna kräver det, arvingar och universella testamentstagare.

Familjesituationen och ett eventuellt testamente kan påverka vilka som ska kallas. En juridisk bedömning är ofta behövlig för att kallelsen ska bli korrekt.

Processen kan beskrivas steg för steg:

1. Dödsfallet och familjesituationen utreds.
2. Dödsbodelägare och andra som ska kallas identifieras.
3. Kallelser skickas i rätt tid.
4. Tillgångar och skulder tas fram.
5. Eventuella testamenten och andra relevanta handlingar granskas.
6. Bouppteckningsförrättningen hålls.
7. Bouppteckningshandlingen färdigställs.
8. Handlingarna ges in för registrering hos Skatteverket.

De som har kallats behöver inte nödvändigtvis närvara personligen för att förrättningen ska kunna genomföras, under förutsättning att kallelsen har skett på rätt sätt.

Bouppteckningen ska redovisa relevanta tillgångar och skulder enligt reglerna för bouppteckning. Exempel är:

• bankkonton,
• värdepapper och fonder,
• fastigheter,
• bostadsrätter,
• fordon,
• företag och aktier,
• fordringar,
• lösöre när det är relevant,
• lån och andra skulder.

Värderingen utgår normalt från förhållandena vid dödsfallet. Särskilda värderingsfrågor kan uppstå för exempelvis fastigheter, företag och annan svårvärderad egendom.

När den avlidne var gift kan den efterlevande makens ekonomiska förhållanden behöva redovisas i bouppteckningen enligt tillämpliga regler.

Frågor kan uppstå om giftorättsgods, enskild egendom, äktenskapsförord, bodelning med anledning av dödsfallet, gemensamma barn, särkullbarn och efterarv.

I dessa situationer hänger bouppteckningen ofta ihop med bodelning med anledning av dödsfallet.

Om den avlidne har efterlämnat ett testamente kan testamentet få betydelse både för vilka som berörs av dödsboet och för den fortsatta arvsfördelningen.

Det är därför viktigt att testamentet identifieras och hanteras korrekt i samband med bouppteckningen.

Betydelsefulla frågor kan bland annat gälla universella testamentstagare, legat, bröstarvingars laglottsrätt och delgivning av testamente. Läs mer om testamente.

Särkullbarn kan ha en annan arvsrättslig position än gemensamma barn när en förälder avlider och efterlämnar make.

Under vissa förutsättningar kan särkullbarn avstå från att omedelbart ta ut arvet till förmån för efterlevande make och därigenom få rätt till efterarv. Det är därför inte alltid så att särkullbarn måste ta ut sitt arv direkt.

Det finns inget generellt krav på att en jurist måste upprätta bouppteckningen.

I ett enklare dödsbo kan dödsbodelägarna därför själva ta fram underlaget. Det är dock viktigt att reglerna om bland annat dödsbodelägare, kallelser, förrättning, tillgångar, skulder och bilagor hanteras korrekt.

Om du redan har fyllt i bouppteckningen själv kan vi hjälpa till att granska handlingen och identifiera juridiska eller formella frågor innan den ges in till Skatteverket.

Ja. Om du redan har samlat in uppgifterna eller fyllt i en bouppteckning kan juridisk hjälp begränsas till en granskning.

Vid granskningen kan man exempelvis kontrollera:

• vilka som har tagits upp som dödsbodelägare,
• att relevanta personer har kallats,
• tillgångar och skulder,
• testamenten och andra handlingar,
• formella uppgifter,
• om något behöver kompletteras före ingivandet.

Bouppgivaren är den person som bäst känner till boet och lämnar uppgifterna till bouppteckningen.

Rollen är inte automatiskt densamma som förrättningsman — bouppgivare och förrättningsmän har olika uppgifter i förfarandet.

Enligt ärvdabalkens regler ska bouppteckningen förrättas av två kunniga och trovärdiga gode män.

Förrättningsmännen leder förrättningen och intygar förhållandena enligt lagens krav. Deras roll ska hållas isär från bouppgivarens och dödsbodelägarnas: bouppgivaren lämnar uppgifterna, dödsbodelägarna är delägare i boet, och förrättningsmännen förrättar bouppteckningen.

När bouppteckningen har registrerats kan dödsboets fortsatta förvaltning och avveckling genomföras.

Skulder ska hanteras innan kvarlåtenskapen slutligt delas mellan arvingarna. När boet är redo för fördelning kan ett arvskifte genomföras.

Kort sagt: bouppteckningen kartlägger boet, dödsboförvaltningen sköter och avvecklar det, och arvskiftet fördelar kvarlåtenskapen.

Juridisk hjälp kan vara särskilt värdefull när det finns:

• oklara släktförhållanden,
• särkullbarn,
• testamente,
• tidigare avliden make och efterarv,
• äktenskapsförord,
• företag,
• fastigheter,
• utländska tillgångar,
• arvinge som inte går att nå,
• oenighet mellan dödsbodelägare,
• oklarheter om gåvor eller fordringar.

Sådana förhållanden behöver inte innebära en tvist, men de ställer ofta högre krav på utredning och dokumentation.

En bouppteckning innebär inte i sig att alla arvsrättsliga tvister måste vara lösta.

Det kan exempelvis finnas oenighet om testamenten, gåvor, fordringar, äganderätt eller den kommande fördelningen av kvarlåtenskapen. Sådana frågor kan behöva hanteras separat från själva bouppteckningsförfarandet.

Vid problem med dödsboets förvaltning kan det i vissa situationer bli aktuellt att ansöka om boutredningsman.

Under vissa förutsättningar kan en dödsboanmälan ersätta bouppteckning när tillgångarna är begränsade.

Det är socialnämnden i den avlidnes hemkommun, eller den funktion kommunen anvisar, som hanterar frågan. Det är alltså inte dödsbodelägarna själva som avgör om en dödsboanmälan är tillräcklig.

Kostnaden beror på hur omfattande dödsboet är och hur mycket arbete som behövs.

Ett enkelt dödsbo med få tillgångar och tydliga arvsförhållanden kräver normalt mindre arbete än ett dödsbo med exempelvis testamente, särkullbarn, fastigheter, företag, utländska tillgångar eller oklara arvsförhållanden.

Om du själv har samlat in underlaget eller redan fyllt i bouppteckningen kan uppdraget i vissa fall begränsas till juridisk granskning.

Vi hjälper efterlevande och dödsbodelägare i Göteborg med bouppteckningar.

Vi kan ta hand om hela processen eller hjälpa till med avgränsade delar, exempelvis juridisk granskning av en bouppteckning som du själv har förberett.

Behöver du hjälp med fler arvsrättsliga frågor? Läs mer om vår hjälp som arvsjurist i Göteborg.

Möten kan genomföras i Göteborg eller på distans.