Arvskifte – juridisk hjälp när arvet ska fördelas

Ett arvskifte innebär att dödsboets kvarvarande egendom fördelas mellan arvingar och andra som har rätt att delta i skiftet.

Bouppteckningen och arvskiftet är två olika moment. Bouppteckningen kartlägger bland annat dödsboets tillgångar, skulder och dödsbodelägare. Vid arvskiftet bestäms hur den kvarvarande egendomen faktiskt ska fördelas.

Behöver du hjälp med andra arvsrättsliga frågor kan du läsa mer om vår hjälp som arvsjurist i Göteborg.

Ett arvskifte kan inte alltid göras omedelbart efter bouppteckningsförrättningen. Flera frågor kan behöva vara lösta först:

• dödsboets skulder måste beaktas,
• testamenten kan behöva hanteras,
• arvsberättigade behöver identifieras,
• dödsboets ekonomiska situation måste vara tillräckligt klar,
• andra frågor i dödsboet kan behöva lösas före skiftet.

Det finns ingen generell väntetid som gäller för alla dödsbon – tidpunkten beror på boets sammansättning och vilka frågor som behöver hanteras.

Det är viktigt att hålla isär några centrala begrepp:

• Dödsbodelägare – de som tills vidare äger dödsboet gemensamt, i regel arvingar och universella testamentstagare.
• Arvinge – den som ärver enligt den legala arvsordningen eller testamente.
• Universell testamentstagare – den som genom testamente tar del av kvarlåtenskapen i sin helhet eller med en viss andel.
• Legatarie – den som genom testamente har rätt till en viss bestämd egendom eller summa (legat).

Ett legat hanteras normalt på annat sätt än en universell andel i kvarlåtenskapen. Legatarien har rätt att få ut sin legat, men är i regel inte delägare i dödsboet och deltar därför normalt inte i själva arvskiftet på samma sätt som dödsbodelägarna.

Processen kan pedagogiskt beskrivas steg för steg:

1. Kontrollera bouppteckningen och vilka som är dödsbodelägare.
2. Identifiera testamente och andra relevanta handlingar.
3. Hantera dödsboets skulder och kostnader.
4. Fastställ vilka tillgångar som ska skiftas.
5. Värdera egendomen när det behövs.
6. Beräkna respektive arvinges eller testamentstagares andel.
7. Bestäm vem som ska få vilken egendom.
8. Beräkna eventuell ekonomisk utjämning.
9. Upprätta arvskifteshandlingen.
10. Låt behöriga parter underteckna.
11. Genomför därefter de praktiska överföringarna.

Processen kan se olika ut beroende på dödsboets sammansättning – ett dödsbo med enbart bankmedel skiljer sig åt från ett dödsbo med fastighet, företag och testamente.

När det finns flera delägare ska arvskiftet dokumenteras skriftligt och handlingen ska undertecknas enligt ärvdabalkens regler.

En genomarbetad arvskifteshandling behöver normalt hantera:

• vilka som deltar i skiftet,
• vilken egendom som omfattas,
• värderingar,
• vem som får vilken egendom,
• eventuell skifteslikvid eller annan utjämning,
• hur kvarvarande bankmedel fördelas.

Arvskiftet registreras normalt inte hos Skatteverket på samma sätt som bouppteckningen. Handlingen kan däremot behövas som underlag hos bland annat bank, Lantmäteriet och bostadsrättsförening.

Värderingen kan få stor betydelse när olika dödsbodelägare ska få olika tillgångar. Exempel på egendom som kan behöva värderas är:

• fastighet,
• bostadsrätt,
• företag,
• aktier,
• värdepapper,
• fordon,
• konst och annan värdefull egendom.

Delägarna behöver ofta komma överens om vilka värden som ska användas. Vid oenighet eller större värden kan extern värdering vara lämplig. Vilken värderingsmetod som är rimlig beror på tillgångsslaget och omständigheterna – det finns ingen metod som alltid måste användas.

En fastighet i dödsboet kan exempelvis:

• övertas av en dödsbodelägare,
• säljas före skiftet,
• i vissa situationer fördelas på annat överenskommet sätt.

Frågor som ofta uppstår gäller:

• marknadsvärde,
• lån,
• latent kapitalvinstskatt,
• anskaffningsvärde,
• ekonomisk utjämning mellan delägarna,
• vem som vill överta fastigheten,
• oenighet om försäljning.

Frågan om latent skatt är nyanserad: den som övertar fastigheten tar i regel över den skattemässiga situationen, och hur detta ska beaktas ekonomiskt kan bero på hur parterna utformar arvskiftet och vilka värderingsprinciper de accepterar. Det finns därför inte ett entydigt svar på om eller hur latent skatt alltid ska avräknas.

En enskild dödsbodelägare kan i regel inte sälja dödsboets fastighet på egen hand – beslut om sådana åtgärder kräver normalt att delägarna är överens.

För bostadsrätter uppstår i stort sett motsvarande frågor som för fastigheter:

• värdering,
• övertagande av en delägare,
• försäljning,
• lån kopplade till bostaden,
• ekonomisk utjämning,
• medlemskap i bostadsrättsföreningen när det är relevant.

Frågan om medlemskap kan vara praktiskt viktig när en delägare ska överta bostadsrätten och bör hanteras i kontakt med föreningen.

Företag kan vara svårvärderade och aktualisera frågor om:

• marknadsvärde,
• substans och lönsamhet,
• framtida intjäning,
• aktieägaravtal,
• bolagsordning,
• hembud eller andra överlåtelsebegränsningar,
• fortsatt drift,
• försäljning,
• vilken arvinge som ska överta aktierna.

Värderingen av ett företag kräver ofta en individuell bedömning och kan inte fångas upp med förenklade multiplar. Aktieägaravtal och hembudsklausuler kan dessutom begränsa möjligheten att fritt fördela eller sälja andelarna.

Ett giltigt testamente kan påverka hur kvarlåtenskapen ska fördelas vid arvskiftet.

Frågor som kan uppstå är bland annat:

• vilka som är universella testamentstagare,
• om det finns legat som ska lösas ut,
• bröstarvingars laglottsrätt,
• särkullbarns ställning,
• villkor i testamentet, exempelvis om enskild egendom.

Bröstarvingars laglottsrätt kan få betydelse för hur ett dödsbo kan skiftas när det finns testamente.

Laglotten motsvarar hälften av den arvslott som bröstarvingen skulle ha haft enligt den legala arvsordningen.

Jämkning av testamente är en särskild rättslig åtgärd och inte något som automatiskt sker genom själva arvskiftet. En bröstarvinge som vill göra sin laglottsrätt gällande behöver agera aktivt inom gällande tidsfrister.

Efterarv kan behöva beräknas när den först avlidnes arvingar har rätt till andel i den efterlevande makens dödsbo.

Bedömningen kan kräva uppgifter från den tidigare bouppteckningen, och efterarvet motsvarar inte alltid ett bestämt nominellt belopp – det beror bland annat på hur kvotdelen har utvecklats över tid.

Tidigare gåvor kan påverka arvskiftet om de ska avräknas som förskott på arv.

Enligt ärvdabalken finns en presumtion för att vissa gåvor till bröstarvingar ska avräknas, men givarens avsikt och eventuella villkor i gåvobrev kan påverka bedömningen. Alla gåvor till barn är alltså inte automatiskt förskott på arv.

Frågan om förskott ska hållas isär från frågor om det förstärkta laglottsskyddet, som rör gåvor som kan likställas med testamente under vissa förutsättningar.

Arvskiftet kan inte alltid genomföras genom en frivillig överenskommelse.

Oenigheten kan exempelvis gälla:

• hur egendom ska värderas,
• vem som ska få en fastighet,
• om egendom ska säljas,
• hur testamentet ska tolkas,
• tidigare gåvor,
• fordringar,
• efterarv,
• hur stora arvsandelarna är.

Ett juridiskt ombud kan hjälpa dig som enskild dödsbodelägare att bedöma rättsläget och förhandla om en lösning med övriga delägare. Läs mer om vår hjälp vid arvstvist.

En dödsbodelägare kan ansöka om skiftesman hos tingsrätten när delägarna inte kan komma överens om arvskiftet.

Skiftesmannens uppgift är att genomföra skiftet. Skiftesmannen kan först försöka få till stånd en överenskommelse mellan delägarna, men kan under vissa förutsättningar genomföra ett tvångsskifte om enighet inte nås.

Skiftesman ska skiljas från boutredningsman: boutredningsmannen tar huvudsakligen över förvaltningen och utredningen av dödsboet, medan skiftesmannen har fokus på själva skiftet av kvarlåtenskapen.

Ett arvskifte som har förrättats av skiftesman kan angripas genom klandertalan enligt särskilda regler. Läs mer om hur du gör för att klandra ett arvskifte.

Det är viktigt att notera att en särskild tidsfrist gäller – den som vill angripa ett sådant skifte bör därför söka juridisk rådgivning skyndsamt.

Juridiskt måste detta skiljas från klander av ett skifte som förrättats av skiftesman.

När dödsbodelägarna själva har träffat ett arvskiftesavtal kan andra avtalsrättsliga och arvsrättsliga frågor aktualiseras om någon senare vill angripa överenskommelsen.

Bedömningen beror på hur avtalet kom till och vilken invändning som görs. Ett frivilligt arvskiftesavtal kan inte generellt "klandras" på samma sätt som ett skiftesmannaskifte.

Det finns inte något generellt krav på att en jurist måste upprätta ett frivilligt arvskifte.

När dödsboet är enkelt och samtliga berörda är överens kan delägarna därför själva upprätta handlingen.

Juridisk hjälp kan vara särskilt värdefull när det finns testamente, fastighet, företag, efterarv, tidigare gåvor eller oenighet mellan dödsbodelägarna.

Ja. Om dödsbodelägarna redan har tagit fram ett förslag kan ett juridiskt uppdrag begränsas till att granska arvskifteshandlingen och underlaget.

Granskningen kan exempelvis omfatta arvsandelar, testamente, efterarv, värderingar och hur egendomen har fördelats.

En granskning kan minska risken för fel och oklarheter, men det kan aldrig garanteras att alla framtida tvister undviks.

Kostnaden beror på dödsboets omfattning och vilken hjälp som behövs.

Ett arvskifte där delägarna är överens och tillgångarna är enkla kräver normalt mindre arbete än ett arvskifte med exempelvis fastigheter, företag, efterarv, testamente eller omfattande oenighet.

Om delägarna redan har tagit fram ett förslag kan uppdraget i vissa fall begränsas till juridisk granskning. Kontakta oss för att beskriva dödsboet och vilken hjälp du behöver.

Vi hjälper dödsbodelägare i Göteborg med arvskifte.

Vi kan upprätta hela arvskifteshandlingen, granska ett förslag som delägarna själva har tagit fram eller företräda en dödsbodelägare när det har uppstått oenighet om hur arvet ska fördelas.

Möten kan genomföras i Göteborg eller på distans.