Gåva före dödsfall – kan gåvan angripas av arvingarna?

Utgångspunkten i svensk rätt är att en person under sin livstid får disponera över sin egendom. Man kan sälja, ge bort och förbruka det man äger, och arvingarna har som huvudregel ingen rätt att styra över detta i förväg.

Samtidigt innehåller arvsrätten regler som i vissa situationer kan få betydelse för gåvor. Det gäller framför allt reglerna om förskott på arv och det förstärkta laglottsskyddet.

Enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken – det förstärkta laglottsskyddet – kan en gåva få betydelse för laglotten om omständigheterna kring gåvan gör att den till sitt syfte är att likställa med testamente. Enkelt uttryckt: gåvan har i praktiken samma funktion som en fördelning av arvet efter givarens död.

Omständigheter som kan behöva undersökas, utan att någon av dem automatiskt innebär att regeln är tillämplig, är exempelvis:

• att gåvan lämnas nära dödsfallet
• att givaren behåller nyttan av egendomen
• att en fastighet överlåts men givaren fortsätter att använda den
• att mycket stora delar av förmögenheten överförs
• att dispositionen får sin huvudsakliga praktiska betydelse först efter givarens död

Bedömningen beror alltid på omständigheterna i det enskilda fallet och görs utifrån handlingarna och vad som faktiskt skedde kring gåvan.

En vanlig arvstvist uppstår när ett barn upptäcker att ett syskon redan fått betydande egendom av föräldern.

Då behöver man skilja mellan tre situationer: gåvan kan vara ett förskott på arv som ska avräknas mot mottagarens arvslott, den kan vara en gåva som enligt givarens föreskrift eller omständigheterna inte ska avräknas, eller den kan vara en gåva som aktualiserar det förstärkta laglottsskyddet.

Mottagaren behöver inte vara ett syskon. Även överföringar till exempelvis efterlevande make, sambo, en vän eller en organisation kan behöva bedömas utifrån omständigheterna.

Situationen är särskilt vanlig när det finns särkullbarn och egendom har förts över till den efterlevande maken före dödsfallet.

Frågan avgörs i praktiken ofta av vilken dokumentation som finns. Det som brukar behöva gås igenom är gåvobrev, banköverföringar, kontoutdrag, uppgifter ur fastighetsregistret, köpehandlingar, värderingar, avtal, korrespondens samt uppgifter i bouppteckningen.

Talan enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken måste väckas inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Om fristen löper ut kan möjligheten att göra gällande det förstärkta laglottsskyddet gå förlorad.

Det är därför viktigt att frågan utreds i tid.

Rör frågan i stället testamentets giltighet eller storleken på din laglott gäller andra frister. Läs mer om laglott och om att klandra testamente.

Frågan om gåvor kommer ofta upp i samband med arvskiftet. Kan dödsbodelägarna inte enas kan tingsrätten utse en boutredningsman eller en skiftesman. Läs mer om hur en arvstvist hanteras.